CIDP och immunförsvaret

Sjukdomen som jag har kallas CIDP och är en ovanlig autoimmun sjukdom. Få känner till den och därför är det naturligt att jag får många frågor om sjukdomen. De flesta brukar tro att mitt immunförsvar är nedsatt men det är faktiskt tvärtom, mitt immunförsvar är överaktivt. Immunförsvarets antikroppar har blivit ”felprogrammerade”, vilket innebär att immunförsvaret ser en fiende som inte finns. En av de mediciner jag får syftar till att blockera de felprogrammerade antikropparna. Denna medicin består av immunglobulin som utvunnits ur blod från ett stort antal människor och den dämpar mitt överaktiva immunförsvar. Medicinen är nästan ett mirakelmedel – den dämpar ett överaktivt immunförsvar och förstärker ett nedsatt. Det är nästan för bra för att vara sant, kanske är det därför medicinen är så dyr. Tack alla blodgivare!

Fler blogginlägg om CIDP hittar du under kategorin ”CIDP – En sjukdom”.

Min spanske dubbelgångare

Helt nyligen öppnade jag ett konto hos Google så att jag ska kunna spara mina foton på webben. Det var enkelt och fungerade mycket bra. När jag sedan surfade vidare dök ett märkligt namn upp på skärmen då och då: Paulo Henrique Bavari. Först tänkte jag inte så mycket på det. Men när jag senare loggade in på mitt konto fick jag se att kontot inte längre tillhörde mig utan istället denne Paulo. Nu blev jag nervös… Vem var han? Hade jag råkat ut för en spansk data-hacker som tagit över min dator? När jag sedan fick ett email på spanska från Google, där jag ombads att bekräfta mina kontouppgifter, började jag misstänka det värsta.

Men vänta nu ett tag… Paulo Henrique Bavari… Det finns faktiskt en svag, svag likhet mellan det namnet och mitt eget namn, i alla fall om man har en livlig fantasi. Och det är här förklaringen ligger: Min dator, eller Googles webbsida, hade en iställning för automatisk korrigering till spanska! Med andra ord så kände datorn inte igen mitt namn och ersätte därför hela namnet med ett lämpligt spanskt namn, utan att först fråga mig. Senor Bavari var alltså ingen spansk IT-brottsling utan en relativt fredlig dalkarl!

Nu är detta inte första gången jag får heta konstiga saker. Rekordet i den vägen inträffade vid inresan till Paraguay för många år sedan. Någonstans djupt nere i den paraguayanska immigrationsmyndighetens arkiv finns det ett dokument som bevisar att svensken senor Red Rött har besökt landet. Förklaringen är att tjänstemannen som fyllde i papperet läste på fel rad i mitt pass. Han läste under rubriken ”hårfärg”…

Att vikta eller inte vikta, det är frågan…

När Ingemar Stenmark vinner en deltävling i TV-programmet Mästarnas Mästare får han 10 poäng. Lika många poäng får Billan Östlund när hon vinner en annan gren i tävlingen. Enkelt och självklart, kan tyckas. Men i TV-programmet Mästerkocken används en annan poängsättning. I finalen tävlade man i tre delmoment med maxpoängen 10, 15 respektive 30 poäng. Man ansåg att den tredje tävlingen var värd tre gånger så mycket som den första, 30 poäng jämfört med 10. Man har alltså viktat tävligarna på olika sätt i de två TV-programmen.

Att sätta poäng i tävlingar är vanligt, inte minst när barn tävlar mot varandra. När jag var liten brukade jag vara på sommarläger i skogarna väster om Siljan och nästan varje år tävlade vi barn mot varandra i mångkamper. Så här kunde det gå till i en tävling med tre moment: kast med hästsko, pilkastning samt kast med ringar. Varje barn får kasta 5 hästskor, 5 pilar och 5 ringar. Det verkar alltså som om varje tävling är lika mycket värd men det är skenbart. Ringkastningen kan ge max 5 poäng (1 poäng per ring) medan hästskokastningen kan ge 10 poäng. Piltavlan däremot, har en helt annan poängsättning – man kan få hela 50 poäng totalt. Det är alltså uppenbart att den som är en duktig pilkastare har en stor fördel. Piltävlingen har fått en vikt som är 10 gånger så stor som ringkastningen.

Som barn reagerade jag på denna orättvisa. Jag påtalade att den som är en duktig pilkastare självklart vinner hela mångkampen. Men det var sällan de vuxna ledarna brydde sig om invändningarna. Än idag har jag svårt att förstå varför.

Vem som vann tävlingen? Den som var duktigast i pilkastning, så klart!

Latte-mammor och iPad-pappor

När nya teknikprylar lanseras på marknaden brukar det oftas dröja ungefär fem år innan jag själv skaffar dem. Så var det när CD-skivan kom och mobiltelefoner med färgskärm dök upp. När tunna plasma-TV funnits i flera år köpte jag själv en gammal ”tjock-TV” på Blocket. Därför är det med en viss stolthet jag nu kan säga att jag äntligen ligger i täten – jag har skaffat en iPad2. Faktum är att denna pryl är så färsk att den inte går att få tag på i butikerna ännu.

En ipad är en liten digital läsplatta som man kan använda för att läsa epost och böcker, titta på bilder och film, surfa på internet m.m. Enligt tidningen Metro är 95% av användarna män. Tydligen är en stor andel föräldralediga småbarnspappor. Man kan se papporna på stan med barnvagn i ena handen och en iPad i den andra, iPad-pappor. De lediga mammorna spenderar istället sin tid på caféer med väninnor över en kaffe latte, latte-mammor.

Själv skriver jag detta inlägg på min iPad med ett trådlöst tangentbord, allt medan lilla dottern sover middag. Om ni ser mig i stan under sommaren så hittar ni mig i någon park där jag sitter i gröngräset med min iPad och min knappt 2-åriga dotter. Kanske smuttar hon på en liten latte. Det ska börjas i tid.