Att vikta eller inte vikta, det är frågan…

När Ingemar Stenmark vinner en deltävling i TV-programmet Mästarnas Mästare får han 10 poäng. Lika många poäng får Billan Östlund när hon vinner en annan gren i tävlingen. Enkelt och självklart, kan tyckas. Men i TV-programmet Mästerkocken används en annan poängsättning. I finalen tävlade man i tre delmoment med maxpoängen 10, 15 respektive 30 poäng. Man ansåg att den tredje tävlingen var värd tre gånger så mycket som den första, 30 poäng jämfört med 10. Man har alltså viktat tävligarna på olika sätt i de två TV-programmen.

Att sätta poäng i tävlingar är vanligt, inte minst när barn tävlar mot varandra. När jag var liten brukade jag vara på sommarläger i skogarna väster om Siljan och nästan varje år tävlade vi barn mot varandra i mångkamper. Så här kunde det gå till i en tävling med tre moment: kast med hästsko, pilkastning samt kast med ringar. Varje barn får kasta 5 hästskor, 5 pilar och 5 ringar. Det verkar alltså som om varje tävling är lika mycket värd men det är skenbart. Ringkastningen kan ge max 5 poäng (1 poäng per ring) medan hästskokastningen kan ge 10 poäng. Piltavlan däremot, har en helt annan poängsättning – man kan få hela 50 poäng totalt. Det är alltså uppenbart att den som är en duktig pilkastare har en stor fördel. Piltävlingen har fått en vikt som är 10 gånger så stor som ringkastningen.

Som barn reagerade jag på denna orättvisa. Jag påtalade att den som är en duktig pilkastare självklart vinner hela mångkampen. Men det var sällan de vuxna ledarna brydde sig om invändningarna. Än idag har jag svårt att förstå varför.

Vem som vann tävlingen? Den som var duktigast i pilkastning, så klart!

Lämna en kommentar